Ledig långhelg

Har jobbat nio dagar i sträck den här veckan och förra, så nu har jag långledigt. Fredag - måndag. Känns finfint! Igår städade jag och tvättade lite, sen åkte jag på "Soft opening" på nya IKEA-huset. Det var lite kul att se det utan arbetskläderna på och gå runt med kundens ögon istället. Fy fabian vilket fint hus vi får! Och så mycket sjyssta grejer vi har nu som vi inte haft tidigare! Äntligen är vi ett fullsortimentshus.

Efter IKEA handlade jag på Coop Forum. Det blev lax och grönsaker och glass och pålägg och yoghurt och annat smått och gott. A och hans kompis Marcus kommer idag, så det blir lite middag här ikväll. Laxpasta med Crema di Mascarpone som dessert. A stannar till måndag, men Marcus åker till Sthlm igen ikväll. Imorgon ska vi nog ta en promenad till Mercedes och spana in den nya E-klassen. Man måste få ha något att drömma om i denna lågkonjukturens tid. På måndag ska A till Sthlm i jobbärende och jag hänger på när jag ändå är ledig. Det lär bli en heldag där. Ska passa på att hälsa på Robert på H&M och kanske ta en lunch med Stina. Man träffar dem ju inte alltför ofta längre...

Nu ska jag ge mig in till stan och Sustämbolaget. Ska köpa ett par flaskor vin till kvällen.

Hej å hå!

Och jag höll käften!

Idag har det varit en ganska tyst dag. Jag har som tur är inte behövt prata så mycket med kunder. Inga långa samtal alls. Bara "Vi har dem inte hemma igen förrän vi öppnar nya varuhuset" eller "Gå till höger där och sen vänster". Och så lite korta mellansnack med kollegorna. Enkelt och bra för halsen. Den känns nästan helt bra ikväll. Skönt!

Det börjar pirra i magen att tänka på att jag ska vara i nya huset hela nästa vecka. Eller, egentligen inte hela veckan, utan bara måndag - torsdag. 10-19, 7-19, 7-19 och 7-16. Så ser arbetspassen ut där. Två låååååånga dagar, men sen har jag också ledigt fredag - måndag. Ska bli trevligt! A kommer ner och hälsar på, eftersom han på måndag ska till Sthlm i jobbet. Jag hänger på och vi tillbringar dagen där. Hoppas på bra väder... Sist vi var där regnade det mest hela dagen...

Nu tror jag att jag ska göra ett flera timmar långt besök i min säng. Vi gillar varandra, jag och min säng. Ska läsa lite i boken "Den hemlige kocken" (http://www.hemligekocken.se/) som handlar om tillsatser i maten. Där finns mycket matnyttigt att ta till sig och tänka på när man går till Konsum och handlar sitt dagliga bröd...

Hepp o hej!

Håll käften Mats!!!

Hej hej dagboken!

Måste få beklaga mig lite... Jag har ont i halsen. Kanske inte något märkvärdigt i dessa förkylningstider, men mitt halsont är utav annan art. Den verkar inte ha med virus att göra, utan jag misstänker att den har att göra med mitt tal. Eller mitt sätt att tala, rättare sagt. Jag får ont bak i gommen, på ovansidan lite till vänster. Jag märker att jag får ont där när jag pratar mycket. T.ex. i onsdags, på personalfesten. Där var det sådär lagom hög volym på musiken vilket gjorde att man fick höja rösten ganska rejält för att göra sig hörd. Jag stannade ju nu inte så himla länge, kom vid halv sju och gick hem vid halv elva. Men det var ju massor med folk som ville snacka med mig och tillslut kände jag att halsen började ta stryk, så jag gick hem. Och mycket riktigt, på jobbet igår så var jag hes och hade ännu mer ont än kvällen innan.

Vid ett-tiden igår kom Alka, en indisk tjej runt 40 som ska börja jobba hos oss på Ikea. Jag var hennes introduktionshandledare och hon fick gå bredvid mig fram till vi slutade kl åtta på kvällen. Då kände jag mig visserligen inte så hes, men halsen gjorde lika ont som tidigare. I morse vaknade jag och äntligen var det onda borta, men det dröjde bara tills att jag kom till jobbet så kom det tillbaka. För där stod Randa, en syrisk tjej runt 40 som ska börja jobba hos oss på Ikea. Jag var även hennes introduktionshandledare hela dagen idag. Både Alka och Randa är superhärliga tjejer som är lätta att prata med, så man var ju inte tyst så mycket. Det är mycket att berätta för dem om jobbet. Tyvärr, för min del, eftersom jag nu sitter här och kan knappt svälja, så ont det gör. Nu jobbar jag lördag - torsdag, och det är svårt att inte prata på mitt jobb, eftersom man är runt kunder hela tiden, så jag är lite halvt orolig för hur halsen ska bli. Nästa vecka tillbringar jag dock i vårt ännu oöppnade nya varuhus, men där finns en himla massa människor som ska hjälpa mig på min nya avdelning, så det lär bli en hel del snack där också. Huvva...

Funderar på om jag borde gå till husläkaren och be henne ta en titt i halsen. Jag hade ju ont även när jag åkte till USA några dagar, utan att bli förkyld, så det verkar som om det bara har med mitt sätt att snacka. Husläkaren kan kanske undanröja att det har med virus att göra, så då återstår väl bara en talpedagog som kan lära mig att snacka på rätt sätt. Får se hur jag gör. Ska försöka vänta ut det här onda och se om det återkommer en tredje gång.

Nä, nu ska jag hålla käften och istället försöka lägga upp ytterligare några foton på Pixbox.

Hepp!

Personalfest

Har tillbringat kvällen på Hyllan, en festvåning som ligger ovanpå Saluhallen här i Uppsala. Ikea hade personalfest och vi var ett ganska rejält gäng där, runt 300 personer. En helt ok fest, men kanske musiken var lite utanför min smak. Jag har liksom inte riktigt kommit upp i åldern då man rockar loss till Tom Jones "Delilah", Jerry Williams "Did I tell you" eller Tina Turners "The best"... Maten var dock väldigt trevlig, eftersom vi själva fick gå runt nere i Saluhallens butiker och fick oss ett litet fat i varje butik med deras specialiteter. Mycket gott!

Imorgon är det jobb igen. Nu har jag bara åtta dagar kvar i mitt niodagarspass, sen är jag ledig fyra dagar. Och sen, ja sen öppnar nya kåken. Ska bli väldigt spännande!

La upp ännu fler bilder från USA igår, men har ännu inte ens kommit till hälften... Varför i hela friden måste man vara så frikostig med att använda sin digitalkamera?? Jag gör ju bara massa jobb för mig själv! :-) Men det är roligt med bilder. Får se när jag lägger upp nästa omgång, misstänker att det tar några dagar eftersom jag nu jobbar ganska intensivt de närmaste dagarna.

Klockan har slagit midnatt och det är dags att hoppa i loppebingen. Som Petra Mede sa i Melodifestivalen: Tack och förlåt!

Hemma!

Så var man då hemma igen. Hemma i kära gamla Svedala. Känns skönt. Och ändå inte. Längtar redan tillbaka. Skulle så himla gärna vilja besöka New York igen, fast då på sommaren. Har egentligen så mycket att berätta, men jag vet inte vart jag ska börja... Tror jag gör som så att jag låter bilderna jag tagit få tala istället, med lite kommentarer kring dem. De kommer hamna på min bildsida som finns här: http://www.mats018.pixbox.se

Tror jag ska ta mig en dusch. En skön, varm och härlig dusch i SVENSKT härligt vatten. Vattnet på andra sidan Atlanten dög förvisso att duscha i, men man luktade simbassäng efteråt. Allt "kommunalt" vatten är det klor i, så det är helt odrickbart. Alltså, jag tycker det är odrickbart. Det är helt ok att dricka ur hälsosynpunkt (sägs det) men jag kunde inte förmå mig att dricka det. Det smakade äckelpeck!

På återseende.

(Bilden: Vi bodde väääldigt nära Empire State Building, som synes. Bilden är tagen uppifrån toppen. Klicka gärna på bilden för att se den lite tydligare i större format.)

Hemfard

Snart ar det dags. Ikvall aker vi harifran. Det har sannerligen varit en trevlig upplevelse. Vill aka tillbaka till New York (och resten av USA) snart igen. Allt har funkat klockrent; alla hotellbokningar, bilen vi hyrt, maten, sevardheterna... Allt. De som sett resplanen kan forestalla sig att vi faktiskt gjort i princip allt som stod dar. Nu ar det bara att ta taget till flygplatsen och SAS-flyget hem. Hoppas det ocksa fungerar som det ar tankt.

Igar var vi pa Winter Garden pa Broadway och sag "Mamma Mia". Ojojojoj, vilken forestallning!! Jag har inte sett den tidigare - och inte filmen heller - sa for mig var det en ren och skar superupplevelse. Jag har inte sett den svenska uppsattningen, men jag har liksom svart att tanka mig att nagot kan vara battre an detta. Vilka musikalskadisar! Vilka roster!! Jag forstar varfor den har blivit sa stor som den ar. Just nu verkar den fortfarande vara den storsta forestallningen pa hela Broadway, och den har visats dar sedan 2001. Nast langst av alla. Hittills. Dock har den en bit kvar till Cats, som gick dar mellan aren 1982 - 2001.

Hela vistelsen har borta har varit frid, frojd och fantastisk, men pa slutet kom trakiga besked hemifran. Bade min bror och min svager kommer med all sannolikhet att forlora sina jobb inom kort. Det kanns inte roligt... Jag ar sa ledsen for deras skull. Vi hoppades in i det sista att det inte skulle bli sa, men lagkonjukturen hann ifatt var familj ocksa.

Na, nu ska jag ta och ga upp pa rummet igen och packa det sista. Klockan ar halv elva pa formiddagen och vi checkar ut kl 12. Vaskorna lamnar vi kvar pa hotellet och sen beger vi oss ut i New Yorks underbart roriga atmosfar igen innan vaskorna hamtas och vi tar oss till flygplatsen.

Pa aterseende hemma i Svedala igen!

New York

Sa ar vi da har. Antligen. Sitter pa Stanford Hotels rum for gratis internet, eftersom vi inte har nagot tradlost internet har. Kan darfor heller inte ladda upp bilder forran vi kommit hem igen.

Vi kom till New York runt lunchtid, checkade in och begav oss sedan ut i hetluften. Eller kalluften menar jag, eftersom det bara ar ca 8-10 grader ute. Vi gick bort till Empire State Building, som ligger i kvarteret bredvid. Akte upp till toppen (kostade dryga 18 $) och kollade ut over den otroliga utsikten. Vadret var helt ok, mulet men uppehall. Det var ganska haftigt att se alla byggnader man bara sett pa teve innan; Chrysler Building, Flatiron Building, FN-hogkvarteret, Frihetsgudinnan...

Nu ska jag inte sitta har och uppehalla datorn alltfor mycket, ifall nagon annan vill kolla nagot.

Klockan ar nio pa kvallen, tva pa natten hemma i Svedala. Hoppas alla sover ordentligt.

Ajoken. >/(

(Oj, skulle gora en smiley dar, men alla tangenter sitter inte riktigt likadant som pa vara svenska tangentbord. Jag gor ett nytt forsok... :-)

Poolare

Nu sitter vi alla på hotellrum 121 på Howard Johnson Hotel i Toms River, i delstaten New Jersey. Detta hotell är nog faktiskt det finaste hittills. Lustigt, de har bara blivit bättre och bättre för varje gång. I alla fall om man snackar standard på själva hotellet. Ska vi snacka omgivning så slår inget det i Kill Devil Hills. Det låg ju alldeles utmed strandkanten och vi hade utsikt över en otrolig soluppgång på morgonen, då den steg upp över Atlanten. Jisses Amalia...

Nu ska vi snart gå och bada här, eftersom de har en inomhuspool som alla gäster kan använda fritt. Vi har varit på ett stort köpcentrum nyss, där jag köpte mig ett par kängor som är vattentäta. Mina gamla Goretex-dojjor tog jag aldrig med, eftersom de är slitna och fula och inte är så sköna att gå i längre. Dessa kändes dock bra och prisvärda, 44.99 dollar. Typ 400 SEK. Häromdagen när vi var i Williamsburg så var vi på en jättelik outlet (ni som varit på Barkarby Outlet norr om Sthlm vet hur stor den är, men då kan jag säga att denna var 3-4 ggr större. Där fanns alla kända märken som går att uppbringa. Jag shoppade loss på Tommy Hilfiger och handlade två t-shirts, två tenniströjor och ett par swetpants för knappa 1000 kr totalt. Mycket, mycket billigt! Ja, för att vara Hilfiger alltså. Men snygg blir jag! :-) Jag hade ju med mig ett par "mysbyxor" som jag köpt på Dressman för ett knappt år sedan, och de var jättesköna. Men självklart glömde jag dem på hotellet i Kill Devil Hills. Så himla retfullt, men nu har jag i.a.f. ett par helt nya, fina sådana. Hädanefter går jag mycket noggrannt igenom alla hotellrum innan vi lämnar dem.

Idag köpte jag också en bag, som vi alla tre ska använda för det vi inte får plats med i våra ordinarie resväskor. Vi har alla bara en var med oss, även om vi kunde ha två var. Dumt att vi inte tog med en fjärde väska, men eftersom jag ändå saknar en vettig bag så var det passande att jag köpte en som vi alla kan använda oss utav att fylla med våra inköp av kläder och dylikt.

Måste förresten berätta om häromkvällen hemma hos Mortons. Vi satt och snackade om roliga, goda, bra, fina, häftiga saker vi sett och upplevt hittills i USA. Vi kom in på ämnet godis och vi berättade alla vad vi hade för favoriter. Jag nämnde att mitt absoluta favoritgodis alla kategorier (och som jag älskar mest i hela världen) är Skittles, som finns att köpa just här i USA. Och gissa vad som fanns på rummet dagen efter då vi kom hem efter en utflykt. Jodå, då hade Mortons varit och köpt en sån här: (klicka inte på "stäng" när du öppnat länken, utan klicka på backknappen) http://www.thecandylandstore.com/store/picturepopup.aspx?id=4401. En stor låda med 36 st påsar Skittles. A hade fått en lika stor låda med sitt favoritgodis, en slags chokladpralin med mintcreme inuti, och hans mamma en stor påse med pistagenötter. Alla hade vi fått just det vi nämnt som vi bäst tyckte om. Jag sa till A den kvällen vi nämnde detta att nu kommer säkert Mortons köpa sådant till oss, men vi slog ändå bort tanken. Varför skulle de köpa oss något? Det var ju vi som var deras gäster och hade tackat dem med våra gåvor då vi kom. Men se vem som fick rätt. :-)

Nä, nu ska jag hoppa in i duschen och sen ska vi gå till poolen. Där lär vi tillbringa några timmar, kan jag tro. Det blir inget foto än, kanske jag fixar fram ett senare ikväll.

Hej hopp simdopp!

Vördnad

Man blir väldigt vördnadsfull när man ser alla dessa vita gravstenar. En efter en, rad på rad, område efter område. Bilden visar kanske... låt oss säga en väldigt liten del av alla gravar som finns på Arlingtonkyrkogården i Washington, där vi var idag. Över 300 000 människor är begravda där. Gravstenarna står där så långt ögat kan se. Helt otroligt. Vackert och sorgligt. Amerikanerna är så stolta över sina "war heroes", men lär sig ändå inget utav det utan fortsätter skicka in dem i krig. Varje dag (måndag-fredag) sker nästan 30 begravningar där. Men alla är inte dödade i krig, utan här begravs även de som varit med i något krig, men överlevt och fått leva sitt liv till dess ände. Ibland begravs även deras fruar vid deras sida. Deras namn ristas in på gravstenens baksida, eftersom framsidan redan är full av namnet på mannen, vilket infanteri eller dylikt han tillhört, samt födelse- och dödsdatum. Allt ser likadant ut på varje vit gravsten.

Vi besökte här också John F. och Jacqueline Kennedys grav, minnesmonumentet över rymdfärjan Challengers omkomna, samt den okände soldatens grav. Sen åkte vi vidare till The Mall, där alla minnesmonumenten över Amerika som nation finns. Vi såg Lincoln Memorial (där Obama för bara ett par månader sedan svor presidenteden), Washington Memorial, Korean War Memorial, Vietnam Memorial, Jefferson Memorial, och såklart Vita Huset. Men det sistnämnda såg vi bara på avstånd. Men ändå. :-)

Imorgon bär det vidare uppåt mot New York, dit vi anländer på tisdag efter en natt i New Jersey. Vi har haft sån himla tur med vädret de sista dagarna. Efter snöovädret i måndags så har det bara blivit bättre och bättre. Vi har haft 24-25 grader varmt - och klarblå himmel! - och den dryga decimeter snö som föll i Chesterfield hemma hos Mortons försvann på två dagar. Idag när vi åkte därifrån hade vi 23 grader och sol. Men i New York väntar sämre väder, tyvärr. Regn och 5-10 grader varmt. Så vi får se hur kul det blir. Just nu lutar det åt inomhusaktiviteter och mycket taxiåkande.

Att jag inte skriver varje dag beror på att vi under de fyra dagar vi varit hos Mortons så har vi inte haft tillgång till Internet, då de bara sitter med uppringd anslutning som dessutom är väldigt klen. Nu får vi se hur resterande hotell har det med uppkoppling. Hittills har alla haft det.

Well, det var väl allt för denna gång. Det har varit en lång och varm dag med mycket, mycket promenerande och mycket, mycket sevärdheter att se. Imorgon blir det en lugn dag utan något direkt mål.

Godnatt!

Williamsburg

Sitter på sängen i hotellrummet på Sleep Inn Historic i Williamsburg, Virginia. Idag har vi bilat oss tillbaka upp till Virginia från North Carolina och The Outer Banks, men jag hade hellre stannat kvar där nere. Där var så vackert så jag vet inte vad... Vi har sett vackra vyer och platser idag också, men inget som går att jämföra med T.O.B, eller "OBX" (antagligen "Outer BanX") som jänkarna själva kallar det.

 

På väg upp hit stannade vi till i Virginia Beach, som är ganska likt Miami Beach, med strandpromenader och ArtDeco-hus. Vackert så man tappar andan, och så Portsmouth, där A har bott i ett halvår och studerat. Det är en halvstor stad med en otroligt vacker "Olde Towne" (gamla stan). Tog många bilder där som kommer dyka upp i Pixboxalbumet sedan.

 

Williamsburg, där vi nu befinner oss, är en väldigt trevlig liten stad. Den är historiskt sett från kolonialtiden, dvs 1600-talet, så den är ungefär så gammal som den kan vara i det här ganska nya landet. Många vackra hus och fina parker finns här. Vi ska kolla in den ordentligt imorgon, innan vi åker tillbaka till Mortons där vi åter ska stanna ett par nätter. På söndag bär det av till Washington och på måndag vidare upp mot New York, dit vi kommer på tisdag.

 

Bilden idag kommer från Virginia Beach och deras jättefina strand. Men låt er icke luras av den sköna solen. Vi gick med vinterjacka, mössa och vantar, för vinden var kall som attan. Hade det varit 30 grader varmt i luft och vatten hade man nog inte ens kunnat se en skymt av sanden, för då hade den förmodligen varit täckt av badande människor.

 

Nu är det strax läggdags här. Hemma i Sverige är klockan strax kvart i fyra på morgonen. Era sömntutor!!! :-) Hej svejs!

Kill Devil Hills

Idag har vi kommit fram till Kill Devil Hills, utmed North Carolinas kust mot Atlanten. Vi bor på ett hotell som är jättefint! Och läget sen då... Ja jösses... Hotellet är beläget ca 50 meter från stranden. KDH ligger på en flera mil lång sandbank som ligger en bra bit ut i havet, så man kan bara föreställa sig hur fantastiskt här är om somrarna!! Bilden är förresten tagen tidigare ikväll i solnedgången över den flera mil breda viken mellan Outer Banks, som den här landremsan heter, och fastlandet.

 

Vi åkte från Newark i Delaware (ej att förväxla med flygplatsen) tidigt i måndags morse och kom fram till Chesterfield och familjen Morton, där vi skulle bo hos, på eftermiddagen. På vägen dit hamnade vi i snöfall och det var lite si och så med väglaget på somliga ställen. Men vi kom fram helt enligt planen. Fram kom dock inte skolbussarna i denna delen av Virginia pga den decimeter snö som fallit. På nyheterna kunde vi höra att detta var värsta snökaoset! En hel decimeter snö gjorde att hundratals skolor fick hålla stängt under måndagen, eftersom det inte gick att köra skolbussar. Det låter i våra svenska och nordiska öron helt absurt, men här i Virginia är de inte så vana vid så mycket snö. Inte sedan 2000 har de haft så mycket. Så för dem är det värsta snökaoset.

 

Vi hade egentligen tänkt att åka upp till Shenandoa nationalpark igår, men eftersom vi inte visste hur vägarna skulle vara där uppe så lät vi bli. Vi tog en dag i Richmond istället, som ligger någon mil norr om Chesterfield.

 

Imorgon torsdag ska vi bl.a. till Portsmouth uppe i Virginia. Det soliga vädret vi nu har verkar hålla i sig och det kommer säkert bli en skön dag igen.

 

Nu är det borsta-tänderna-dags och tillika läggdags.

 

Godnatt och sov så gott!

Hälsning från Newark, Delaware

Så var man då här. I landet med stort L. Allt har gått hur bra som helst. Vi landade exakt på utsatt minut, kl 13:25 lokal tid, (som här är +6 timmar mot hemma i Svedala). Vi tyckte att vi hade gott om tid att hämta bilen som fanns en bra bit bort på flygplatsen, en hel timme hade vi på oss. Men då glömde vi bort den amerikanska "border control"-en... Där stod vi och köade bra länge och kunde tillslut hämta ut vår bil ca 45 minuter försenade. Men det var inga problem.

 

Nu har vi sovit första natten på första hotellet, Quality Inn University. Vet inte varför det heter "university". Vi har sovit gott, men varit tvugna att ha på värmefläkten (som på sommaren fungerar som aircondition. För utomhus har snön fallit under natten. Ca 1 dm ser det ut att ha kommit, från att ha varit helt barmark igår kväll. På teve är det det enda som nyheterna pratar om, den här otroliga snöstormen. Och nu ska vi komma ihåg att man kommer från ett land där det snöar varje vinter, men här är de inte lika vana vid snö. Kommer det en decimeter är det STORA nyheter och det är livesändningar från alla möjliga ställen där folk står i allt från centimeter- till decimeterdjup snö. Och mer ska de få senare under dagen. Men vi kommer köra söderut, så vi kommer inte hamna så mycket i den snön. Vi ska idag till Chesterfield utanför Richmond i Virginia. Vi har väl en 5-6 timmars körning dit, men kommer säkert stanna någonstans på vägen. Eventuellt lunchar vi på Ikea i Woodbridge, Virginia.

 

Well, det var väl allt för nu. Klockan är tjugo i sex på morgonen och vi har varit vakna i ca en timme. Vår dygnsklocka har inte riktigt ställt om sig än. Kl 6 är det dags för frukost. Jag är jättehungrig. :-)