på Coop Forum som ligger alldeles bredvid jobbet, och cyklade sedan
hem för att via teven bevittna vigseln mellan Vickan och Danne. Jag
hade egentligen bara tänkt kolla in själva vigseln, lite av kortegen
och sedan inte mycket mer än så.
Det blev istället 10 timmar konstant tittande. Inga avbrott mer än för
toalettbesök och att värma lite mat i mikron. För, jag började ganska
snart efter att jag börjat titta att tänka på detta sätt: Det här är
kanske den enda gången i mitt liv som jag kommer att få se en
tronföljare vigas i vårt land, och har möjligheten att vara med och se
precis alltihop. Nästa gång något liknande händer lär ju dröja kanske
30-40 år, och vem säger att man finns kvar då?
Jag har inte tittat så konstant på teve sedan den 11 september 2001.
Då var man också fastnaglad framför teven, men av helt andra, mycket
mer tragiska, orsaker. Denna gång var det dock ren och skär glädje och
nyfikenhet. Det är ju trots allt ett historiens vingslag som skett.
Bäst på teven igår var Prins Daniels tal till sin kära Victoria. Så
här löd det: [Jag har tagit mig friheten och översatt de engelska
delarna och markerat de med dessa klamrar.]
__________
[Eders Majestäter, eders Kejserliga höghet, eders Kungliga Högheter, excellenser, mina Damer och Herrar. Kära familj och vänner. Kära Victoria. Kronprinssesan Victoria; prinsessa av Sverige, mitt hjärtas prinsessa.]
För nio år sedan hade jag förmånen att lära känna en ung kvinna med en
härlig humor, en stark pliktkänsla och dessutom väldigt, väldigt klok.
Vi blev vänner. Ju mer jag lärde känna henne, desto mer oemotståndlig
blev hon. De här åren med dig, Victoria, har flugit förbi, har varit
de bästa i mitt liv.
[Det har funnits gånger då Victorias officiella plikter har separerat
oss och ofta tagit henne till länder och kontinenter långt borta.
Jag kommer aldrig att glömma för några år sedan då hon åkte iväg på en
av hennes många turer, denna gång till Kina. Vi skulle vara ifrån
varandra en hel månad. Kvällen före hon skulle åka kom hon hem sent
efter en officiell tillställning, och hon hade mycket att förbereda
för den långa månad med uppdrag som låg framför henne. Istället för
att få lite värdefull sömn stannade hon uppe hela natten och skrev. På
morgonen, efter att hon hade åkt, fann jag en låda. Och i denna låda
hittade jag trettio stycken vackra brev, adresserade till mig. Ett brev för
varje dag hon skulle vara borta.
Denna romantiska gest är så typiskt dig, Victoria. Den säger allt om
den kärleksfulla person du är.
En gång i tiden var den unge mannen, kanske inte en groda i början på
sagan, som först berättades utav bröderna Grimm, men han var absolut
inte en prins. Den första kyssen ändrade inte på det heller. Hans
förvandling var inte möjlig utan stödet ifrån den visa Kungen och
Drottningen som hade regerat landet i många år, och som var fyllda av
visdom, erfarenhet och som hade goda hjärtan. De visste vad som var
bäst, och visade det unga paret vägen med försiktig hand och delade
generöst med sig av deras värdefulla lärdomar.]
Jag känner en stor tacksamhet gentemot eders majestäter; kungen och
drottningen, för ert helhjärtade stöd och för det sätt att ha välkomnat mig in
i er familj. Mina tankar går givetvis också till min egen familj. Till
min mor och min far och min syster och hennes döttrar.
Mor och far; under hela min uppväxt har ni givit mig er villkorslösa
kärlek. Ni har hjälpt mig med er klokhet, och ni har hjälpt mig att bygga en stark självkänsla och trygghet genom sunda värderingar
som har väglett mig genom livet.
I dag när vi färdades genom Stockholms gator, då möttes vi av en
otrolig glädje och värme. Ett minne som vi kommer att bära med oss
djupt inne i våra hjärtan för alltid. Under de år som Victoria och jag
haft tillsammans så har jag kännt ett stort stöd från människor som jag
mött. Det har varit väldigt viktigt för mig. Tack.
Jag känner en djup respekt inför de uppgifter som ligger framför mig.
Det kommer utan tvekan att bli en stor utmaning. Jag ska göra mitt
yttersta för att leva upp till de förväntningar som kommer att sätllas
på mig. Jag kommer att göra mitt yttersta för att stödja min hustru,
Sveriges kronprinsessa, i hennes viktiga gärning.
Älskade Victoria. Jag är så stolt över det vi har tillsammans.
Jag är så lycklig för att nu få vara din man. Jag kommer att göra allt
jag någonsin kan för att du ska förbli så lycklig som du är idag.
Victoria: störst av allt är kärleken. Jag älskar dig så.
Nu skulle jag vilja att vi skålar för min underbara hustru.
__________
Visst var det ett bra tal? Han verkar rätt bra ändå, den där nye prinsen.
Klockan kvart i ett på natten släcktes SVTs kameror, och jag kunde
äntligen gå och sova. Drygt fyra timmars sömn blev det innan klockan
ringde och det var dags att masa sig upp ur loppebingen och bege sig
till jobbet. Men det var det värt. Jag har fått vara med om något kul
som kanske inte händer mig igen. Jag var bjuden att gå på kungligt
bröllop och att dessutom deltaga i festligheterna efteråt. Hur många
kan stoltsera med det i vår värld?
Imorgon är jag ledig och ska städa, tänkte jag. Det är ju midsommar
snart, så det kan väl vara på sin plats att ha det lite fint då,
tänkte jag.
Men nu ska jag gå och göra mig lite mat.
Hej svejs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar