Adventsglögg

Helgen har tillbringats i bland annat adventsljsstakarnas och glöggens tecken. Det började redan på fredagskvällen då jag gick upp till förrådet och skulle hämta ned jullådorna som jag tidigare i höst, vid en omorganisering av förrådet, plockat fram och lagt lätt åtkomliga för att kunna tas ned till advent. Kom upp till förrådet, men inte tusan stod det några jullådor lätt åtkomliga där inte. Nejdå, det stod längst in, längst ned, under ALLA andra lådor som överhuvudtaget kan stå ovanför. Så ut med nästan hela förrådet för att komma åt just den lådan där jag visste att stakarna låg i. Det tog sin lilla tid, men tillslut så... Varför de nu inte stod sådär lättåtkomliga som jag var så säker på att de gjorde är jag inte alls säker på. Förmodligen var det en önskedröm. En förhoppning att jag hade varit smart tidigare i höst. Men icke sa nicke...

Upp med stakarna ur lådan, i med kontakten på den första, min fina vita ljusstake som jag köpte något av de första åren efter att jag flyttat till min första egna lägenhet. Alla lampor lyste och jag gjorde plats i köksfönstret. Stötte till den lite när jag skulle rätta till gardinen, och vips så hände något med staken. Alla lampor lyste nu med säkert tiofalt ökad ljusstyrka och de blev på en gång glödheta. Åh nej, tänkte jag, inte nu igen... Detta hände nämligen förra året då jag hade två andra stakar som jag köpt året innan dess. De klarade av någon anledning inte sommaren, utan när jag skulle starta upp dem vid advenstiden förra året så lyste de kolossalt starkt och så gick lamporna sönder. Jag köpte nya lampor till alla sju hållarna, men icke. Nu lyste de inte alls. Så det var bara att slänga stakarna. Och så händer samma sak i år igen. Och inte bara på min fina vita stake, utan på min röda som jag köpte för några år sedan också! Vad i hela friden är det med mig och mina adventsstakar? Jag gav upp för kvällen och tänkte att det nog inte var meningen att jag skulle ha någon advent i mina fönster förutom min stjärna. Men på lördagen så begav jag mig iväg och köpte två uppsättningar nya glödlampor. Men icke... Båda stakarna var totalt döda. Jag gav upp igen...

Men efter ett tag slog mig en tanke... Kunde det vara så att lamporna genom åren tryckt ned de små kopparblecken inne i lamphållarna så att de inte fick kontakt nu när jag skruvat och grejat med dem? Tog fram ett gem och började pilla på alla lamphållarna och satte sen tillbaka de nyinköpta lamporna och sade: Varde ljus!

Och det vart ljus! Varmt, fint och normalt ljus. Så nu lyser de så fint i fönstrena, båda två. Skam den som ger sig!

Idag söndag har jag varit i Sthlm och gått runt på stan och kollat in allt som händer såhär på den första av adventerna. Det var även här julmarknad lite här och där. Passade på att besöka Gamla stans julmarknad, som alltid är så gemytlig, vilket den var även i år. Gick också en lov förbi NK:s berömda julskyltning och den var också som vanligt lika påkostad och därigenom sevärd som alltid. Årets tema var "nordisk vinter", med isbjörnar, brunbjörnsnallar i vinteridet, genomskurna myrstackar, fiskande bävrar, mm, mm. Sen åkte jag till Hägersten för att gå på glöggafton hos en kompis. Det serverades både Blossa årgångsglögg (som i år har smak av mandarin) och vanlig starkglögg. Jag hade dessutom köpt en flaska havtornsglögg till värden, som han värmde på och bjöd oss på. Den var mycket god och smakade som... tja, varm havtornssaft. Men väldigt god var den iaf. Fick ett smakprov då jag köpte den på Uppsala julmarknad igår och tänkte att den kunde bli en trevlig och passande present. Till glöggen serverades hembakta bullar också, så man åt och drack för allt vad man var värd. Dvs, en hel del. Gott och trevligt var det!

Ja, det var väl ungefär det som hände denna helg. Imorgon är det vanliga arbetslivet tillbaka igen. Inte utan att man känner en viss längtan till nästa lediga helg, då det blir pepparkaksbak hos ett par kompisar här i Uppsala. Hoppas veckorna tills dess går fort.

Godnatt!

Snart tid för advent. Men inte ÄN!!

Jag tror det var redan för två veckor sedan som jag såg den första adventsstjärnan lysa upp ett fönster i grannskapet, en sån där klassisk stjärna i mässingsplåt. Var ute på en cykeltur när jag såg den och var tvungen att stanna till för att verkligen konstatera att det faktiskt var en adventsstjärna. Antingen var de vääääldigt tidiga, eller så hade den hängt uppe hela året. Men sen har det varit lugnt. Tills igår, då jag var på stan en sväng. Då såg jag några stjärnor lysa lite här och där, men inte var de så många. Och inga stakar syntes till på fönsterbrädorna. Förrän idag... En i mitt hus har satt upp den klassiska 7-armade ljusstaken (bilden) i sitt fönster, och tänt den. Redan. Det är ju inte första advent förrän på söndag! Man ruckar inte på traditioner sådär och gör lite som man vill!!! Det finns oskrivna lagar för sånt här, förstår mänskan inte det?!?!

Själv så ska jag förvisso också placera mina 7-armade i mina fönster, men inte förrän tidigast på lördag kväll, eller helst på söndag förmiddag. Men eftersom jag ska bort på söndag så lutar det mot lördag. Då kommer det bli lite adventsfint här i lägenheten. Sen dröjer det ytterligare några veckor då det kommer upp lite mer ljus och tingeltangel. Men någon julgran blir det inte i år. Har ingen plats för den! Jag får lov att njuta av granen hemma i Småland istället. Förra året fixade jag nya pumlor (som Norrlänningarna kallar julgranskulor) till den, och det blev jättefint! Tror att även mor och far tyckte det blev en uppgradering åt det finare hållet. Det hör faktiskt till min uppgift att klä granen där hemma. Inget som är bestämt att "så ska det vara", utan det har liksom bara blivit så. Och inte mig emot, jag tycker om att klä granar. Sen får mina stackars föräldrar ta hand om den när det någongång mot slutet av januari är dags för granen att vandra vidare till de sälla skogsmarkerna... Jag minns en gång att granen stod kvar nästan ända in i februari, eftersom den trivdes så bra att den hade slagit ut en himla massa nya skott. Föräldrarna nändes helt enkelt inte slänga ut den, när den trivdes så bra och bara blev grönare och finare.

Igår kväll gjorde jag den jättegoda fläskfilépannan igen, den som jag skrev om här. Fick mat över, så ikväll blir det favorit i repris. Men det blir om någon timme eller så. Nu ska jag vika lite tvätt. Hej så länge!

ZZZzzzzzzzzzz.......

Så var det helg igen och för första gången denna mörka novembermånad så har solen idag skinit från sin allra bästa och härligaste höst-sida. Men hur mycket har man fått se av den? Icke det minsta lilla. En annan har tillbringat tiden mellan sex på morgonen och tre på eftermiddagen på jobbet. Huvaligen... Imorgon kör jag samma pass igen. Fast, idag har det gått riktigt bra att stiga upp. Jag vaknade först vid halv fyra på natten och trodde att klockan då var några minuter före väckarklockans väckningstid, men det skulle dröja dryga 1 ½ timme till. Så jag somnade snabbt om med ett leende på läpparna och vaknade återigen av mig själv, nu bara fem minuter före klockan skulle ringa. Det är verkligen att föredra att vakna själv, eftersom man då blir otroligt mycket piggare. Idag har jag bara varit halvdöd istället för nästan heldöd när man väl tagit sig till jobbet.

Det är konstigt det där med att vakna alldeles strax före väckarklockan, det har nu hänt mig flertalet gånger de sista veckorna. Brukar i princip aldrig hända annars. Hoppas det fortsätter på det inslagna spåret. Vilket förresten nu får mig att minnas då jag var liten, kanske 6-7 år gammal, och nätterna alltid var jättelååååååånga, ända tills en natt då tiden mellan att jag somnade och vaknade nästan inte fanns alls. Det kändes som om det bara gått en timme. Jag minns så väl den sköna känslan att man vaknat så fort och det ändå gått en hel natt. Och så har det fortsatt genom resten av livet. Har aldrig haft en sådan natt igen, vad jag kan minnas. Eller kanske man haft det, men i vuxen ålder så tänker man kanske inte på det på samma sätt som då. Men konstigt var det, att en sådan grej kunde påverka livet så mycket från en natt till nästa.

Ikväll blir det lugnt och fridfullt, eftersom det blir tidig uppgång imorgon igen. Ska nog rensa frysen på grejer som inte längre uppfyller mina krav på anständig (och någorlunda färsk) mat. Kanske jag hittar något gott som ännu går att laga till och äta. Så detta får avsluta dagens Matsiga ord. Hej o hå!

Trist väder

Idag är jag ledig igen och har nu varit ledig lördag, söndag, tisdag och idag onsdag. Inte helt fel! Befinner mig hos A i Stockholm, fast han är på jobbet. Ska inte göra något särskilt idag, utan bara sitta här och surfa och se på teve. Vädret är ju inte så himla kul, så det blir nog inget uteliv idag. Ska gå till Lidl sen och köpa lite kycklingfilé och annat gott till kvällens middag. Det blir kyckling i dragonsås. Enkelt och låter gott, enligt receptet jag hittade här: http://www.receptcentralen.se/snabbt-och-enkelt/kyckling-i-dragonsas/

 

Sitter på A:s gamla laptop och surfar, och jag trodde knappt jag skulle få igång den, så seg den var. Borde kanske defragmentera den också, som jag gör på hans nuvarande laptop just nu. Den hade blivit himla slö och konstig, och det visade sig mycket riktigt att den behövde defragmenteras. Det verkar ta hela dagen... Tur att den gamla funkar ändå, även om den var lite slö i början.

 

Dags att gå till Lidl. På återhörande!

Konegisiigeksigeiningnkeinssggkonsigeninknisngeigsegg eller hur det nu stavas...

När jag blir stor, och rik, ska jag köpa bilen på bilden. Tycker den är så fin, så fin... Och så är den ju så billig! Bara 5.000.000 $, dvs ungefär 35 miljoner svenska kronor. Den är världens dyraste personbil. Det vana öga ser direkt att det är en Koenigsegg (uttalas "königsägg") med modellbeteckningen "Trevita", vilket kommer utav att det endast kommer tillverkas tre stycken vita sådana. Kanske är lagom det, för hur många köper ett galet dyrt kraftpaket för så många pengar? Inte jag i alla fall. Jo, kanske om jag vann några hundra miljoner, då kunde man ju slösa bort en del på en sån bil. Men jag känner liksom på mig att jag inte kommer vinna något... Kanske jag skickade vinstlotterna till pappa istället? Han fick (förhoppningsvis) ett par häromdagen. Kanske han sitter hemma på kammaren och gnuggar händerna nu och funderar på vad som ska inhandlas. Det vore bara trevligt! Hoppas han vann något!

Ikväll har jag ont i ryggen igen. Jäkla skitrygg, fattar inte varför den ska krångla så mycket... Har smort in ländryggen med lite Voltaren gel och det hjälpte lite grand. Ser till att sitta rakryggad och inte påfresta den så mycket för att slippa få mer ont.


De' va' allt för ikväll!

Vinterkängor

Så, nu har min cykel fått på sig vinterkängorna. Dvs, jag har bytt till dubbdäck. Eftersom jag inte har någon bil och därför blir nödd och tvungen att cykla till jobbet varje dag är det omöjligt att inte ha dubbdäck. Den cykelväg jag använder mig av är inte den mest vältrafikerade och är därför inte den väg där isen och snön slits ned snabbast. Plogbilen gör sitt jobb liksom grusbilen, så där finns inget att klaga på, men bristen på cyklister som sliter bort isen gör att man måste ha dubbdäck. Jag köpte mig ett par förra vintern, Nokian Hakkapeliitta, och de funkar alldeles utmärkt. 359 kr/st på Clas Ohlson. Man kan köpa dyrare med fler dubb hos cykelhandlarna, men det är verkligen ingen idé för min del att göra det. Jag kör inte en racercykel och jag cyklar inte som en blådåre. Så dessa duger gott åt mig.

Det tog lite tid att få på dem, men så går det när man inte tänker sig för. Självklart lyckades jag ju hinna sätta på bakhjulet och koppla in växel och kedja och alltihopa innan jag upptäckte att jag satt däcket åt fel håll... Däck av denna typ ska snurra åt ett visst håll, precis som på bilarna, men jag var lite för snabb och glömde bort detta. Tur att jag såg det innan jag började på framhjulet. För då kan man ju lätt räkna ut att jag hade satt båda fel. Håhåjaja... Ska man lägga detta till högen av tillfällen då man märker att man börjar bli gammal?

Ska avsluta för kvällen här. En snabb dusch, sen blir det nog sängen. Godnatt och sov gott!

Jobb & sushi

Har jobbat 6-16 idag, en riktigt lång dag. Den här veckan har jag tre lika långa dagar på raken, imorgon 10-20 och torsdag 9-19, sen blir det normallång fredag. Fredagar är alltid långa, oavsett hur lite eller mycket man jobbar. Speciellt då man är ledig på helgen efter. Kommande helg är jag ledig, så fredagens 9-18 lär väl snigla sig fram... Men jag ska egentligen inte klaga. Efter att jag sluppit säljledarjobbet så är det mycket roligare att jobba, så tiden känns faktiskt ännu snabbare nu. Skönt!

Hoppas att pappa fått brevet idag, det som han skulle fått igår. Köpte ett par trisslotter och la i kuvertet, med en önskan om god vinst. Köpte sen själv två stycken igår när jag var inne i stan, vilka jag ännu inte skrapat. Så vem vet vad som finns där bakom skrapet? Kanske en riktigt sk(r)aplig vinst! Tänk att få 50.000 kr i månaden i X antal år. Åh, så skönt det vore! Karibien - here I come again!!! USA - here I come again!!!

Käkade lunch på stan igår med en jobbarkompis. Han hade ett häfte med rabattkuponger, så vi käkade två-för-en-sushi på Mei Wang på S:t Persgatan. Gott och lagom mättande, även om bitarna kanske var i minsta laget. Typ hälften så stora (nästan i alla fall) som på Yukikos, som jag på något sätt ändå klassar som mitt favoritställe, näst efter Ayakos i Fålhagen. Men ändå får Yukikos bara 4 av 5 i betyg av mig. Bitarna är nästan lite för stora; deras maki (de skurna rullarna) är så stora att man knappt får in en hel bit i munnen, utan måste bita av den på hälften. Jag vill kunna ta in hela biten utan att bita av den.

Usch, så sugen jag blev nu, trots att jag alldeles nyss satt i mig en rejäl fryspizza. Den var inte världens godaste, men jag blev i.a.f. mätt. Men några bitar sushi hade nog kunnat slinka ned ändå... :-)

Nu ska jag gå och skrapa mina två trisslotter. *Hoppas, hoppas, hoppas!!!*

Oväntat besök

Idag på jobbet fick man verkligen oväntat besök. Eller, jag vet inte om man kan säga att "man" fick besök, det var väl mer att Ikea fick besök. Men det var en jag på en gång kände igen! Direkt när jag såg henne så utbrast jag: "Nämen hej Pia!" Hej, svarade hon tillbaka. "Känner du igen mig?" frågade jag, men det gjorde hon inte. "Karibien, Liberty of the Seas, hösten -07". Och då gick det upp ett ljus för henne! Kvinnan i fråga var vår reseledare på den resan. Världens bästa, faktiskt! Det finns säkert massor med bra reseledare, men hon är nog faktiskt den bästa. Det var verkligen kul att se henne igen. Och vilka minnen som sköljer över en igen... Längtar verkligen tillbaka till Karibien. Det var helt fantastiskt underbart! Som en dröm!

Annars har inte mycket hänt sen sist. Har ju bara jobbat idag. Och ringt pappa nu nyss och grattat honom på Fars Dag. De hade haft en trevlig eftermiddag med mina syskon och deras respektive och barn.

Nu ska jag ta en efterlängtad dusch och sen blir det pastasallad som kvällsmål. Skickar med en bild på hur skönt det kunde vara när man var på Labadee på Haiti, där man vilade sig i palmernas skugga och blickade ut över det turkosblåa havet... Det ni!

Lördag kväll...

Snart dags att hoppa ner i loppebingen igen... Tycker det känns som om det bara var några timmar sedan jag hoppade ur den, men så är inte fallet. Jag förstår att många säkert skulle tro det, om man känner mig rätt. "Den där Mats, han bara sover och sover..." Men se, det gör han inte! Inte alltid, alltså. Idag till exempel, då gick jag upp före klockan ringde, och det skulle den gjort 08:20 om jag sovit vidare. Men jag vaknade kvart över, vilket var himla trevligt. Mycket skönare att vakna av sig själv istället för av en hemsk väckarklocka. Det spelar ta mig tusan ingen roll alls vilken sorts ljud man sätter på mobilen (som jag använder som väckarklocka), det kan låta som ljuv musik att vakna till när man ställer in det på kvällen, men låter lika jävligt ändå när man vaknar av det. Usch och fy... Imorgon är det jobb igen, 9-18. På kvällen ska jag ringa hem till pappa och gratulera på Fars Dag. Jag hade lagt ett brev på jobbets "brevlåda" till honom, men den tömdes aldrig igår, så nu dröjer det till tisdag innan han får något. Men bättre sent än aldrig.

Chattade med min systerdotter ikväll. Hon berättade att min syster krockat med en älg igår kväll. Hjärtat höll på att hoppa hur bröstet på mig innan jag blev på det klara med att inget allvarligt hände. Det var som det brukar; "helt plötsligt bara låg den där på huven". Usch... Syrran klarade sig helt oskadd, men älgen fick avlivas. Bilen - som var hennes jobb-bil - fick åka in på verksta'n. Sån otrolig tur att det gick så bra! Det är verkligen läskigt med älgar och mörka novemberkvällar... Själv har jag aldrig behövt uppleva älgkrockar, jag håller mig till de betydligt mindre rådjuren istället. De bilar jag kört vid de tillfällena har inte haft kofångare framtill, utan rådjursfångare istället. Två gånger har jag krockat med dessa Bambis och de har dött, och minst ett par gånger har jag tvärnitat och precis lyckats slippa vara med om deras död.

Nu ska jag gå och gnugga bissingarna och lägga mig. Ska somna till den alldeles nya inspelningen av den klassiska science fiction-serien V. Första avsnittet finns redan att se online på nätet. Härligt!

Godnatt!

Fläskfilépanna

Var och handlade idag och var sååå nära att köpa mig en bit fläskfilé och göra den goda pannan jag gjorde för ett par veckor sedan när A var här. Den blev verkligen supergod! Nu blev det dock inget fläskigt köp, för jag var så snål att jag inte ville betala 99 kr kilot för den. Sist jag köpte kostade den 59... Det blev färdigmat från frysen istället. Men varför i hela friden ställde jag mig den gången vid spisen och gjorde en så god maträtt från grunden? Jag som knappt kan koka vatten...? Jo, jag fick i uppdrag av A att göra en svensk höstmåltid. En vecka tidigare gjorde A en finsk höstmåltid, så nu var det min tur att bjuda igen. Då blev det rotfruktslåda som var fantastiskt god! A är bra mycket bättre än mig på att laga mat, även om han inte vill erkänna det. Han har förmågan att sätta ihop ingredienser i huvudet och få det att funka. Den förmågan har inte jag. Jag behöver ett recept att följa, annars blir det pannkaka. Och då ska man veta att jag inte ens kan göra pannkaka! Nä, nu överdriver jag. Ibland kan jag våga mig på att gå utanför ramarna och tänka själv. Som nedan t.ex.

Mitt bidrag blev "kantarelldoftande fläskfilé i panna". Rekommenderas verkligen!! Enkelt och gott! Originalreceptet:

4 port

400 g fläskfilé

2 dl creme fraiche

1,5 msk kantarellfond

10 st körsbärstomater

1 msk färsk, grovhackad timjan

50 g kantareller

1. Skär fläskfilén i centimetertjocka skivor. Krydda med salt och peppar, stek med matfett i en panna med kantarellerna tills de är gyllenbruna.

2. Slå över creme fraiche, kantarellfond och tomater, rör om och låt småkoka i några minuter.

3. Strö över timjan.

Servera med fullkornsris och kokt broccoli.

-----

Jag bytte ut kantarellfonden mot mer kantareller istället, och 1 msk färsk timjan fick bli 1 tsk torkad. Måltiden skulle ju vara svensk så jag bytte även ut riset mot kokt potatis, vilket jag kan tycka passar bättre. Vill man sen göra den smalare kan man säkerligen byta ut creme fraichen mot något lättare alternativ.

Jag ska göra det här igen, helt klart. Det blev nästan det godaste jag gjort någongång! Förutom "Mats goda kyckling" då, vilket brukar vara ett återkommande önskemål från A.

Det var allt för nu. Hej svejs!